Helsingin yliopistossa voi suorittaa virallisesti kaksikielisen kandidaatin tutkinnon tietyissä oppiaineissa*. Kaksikielisessä tutkinnossa 60 opintopistettä suoritetaan suomeksi, 60 op ruotsiksi ja loput 60 op vapaavalintaisella kielellä. Lappeenrantalainen Jaakko Karjalainen päätti valita kemian kaksikielisen tutkinnon hetken mielijohteesta. ”Olen oppinut ymmärtämään ja puhumaan ruotsia paremmin”, hän sanoo.
”Mallia on kokeiltu kahdeksassa pääaineessa vuodesta 2010 alkaen, ja tulokset ovat olleet myönteisiä. Kokeilu on osoittanut muun muassa sen, että opiskelijan ei selvitäkseen kaksikielisistä opinnoista tarvitse olla kielellinen erityislahjakkuus tai kasvanut kaksikielisessä ympäristössä.” Martta Lindström, suunnittelija
Lue lisää Jaakon, Martan ja Susanne-opettajan ajatuksista kaksikielisistä tutkinnoista!
Språkpolisen stannar utanför föreläsningssalen
– Många studerande tror att de måste tala perfekt svenska och frågar blygt om det är OK om de ställer sina frågor på finska under föreläsningen. Och det är det naturligtvis, säger universitetslektor Susanne Wiedmer. Wiedmer, som undervisar kemi på svenska vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, rekommenderar en liberal språkinställning i föreläsningssalen.
– Luennoin ruotsiksi, mutta opiskelijat saavat kysyä ja kommentoida myös suomeksi. Kynnyksen on oltava matala eikä suhtautuminen saa olla liian tiukkapipoista, Wiedmer neuvoo.
Universitetslektor Susanne Wiedmer
Uni har hämtat inspiration till den tvåspråkiga examen bl.a. från Kanada. Även Kanada har två officiella språk, engelska och franska, och de offentliga tjänster skall vara tillgängliga på båda språken. Till det krävs personer som kan arbeta på flera språk.
– Opiskelijoiden ei tarvitse saavuttaa äidinkielen tasoista kielitaitoa. Tarkoituksena on antaa opiskelijoille mahdollisuus parantaa ruotsin taitojaan, tutustua oman alansa terminologiaan ja vahvistaa kielen käyttämiseen tarvittavaa itseluottamusta, Martta Lindström toteaa.
Kemi på svenska
Andra årets kemistuderande Jaakko Karjalainen är en av de 80 studenter som år 2013 påbörjade en tvåspråkig examen. Hemma från Villmanstrand med gymnasiets medellånga lärokurs i svenska i bakfickan, säger han sig ha hamnat i den tvåspråkiga gruppen av en slump.
– Hyväksymiskirjeen mukana tulleessa paperissa pyydettiin rastittamaan asioita, joista on kiinnostunut. Panin rastin kaksikielisen tutkinnon kohdalle ajattelematta asiaa sen kummemmin. Kun myöhemmin sain tietää, että suoritettavaksi suunnittelemani peruskurssi tarjottaisiin myös ruotsiksi, päätin kokeilla sitä, Karjalainen sanoo.
Och det gick så bra att han stannade.
– Visst har det haft effekt, jag både förstår och talar bättre. Med egna små knep försöker jag också lära mig mer. Till exempel väljer jag svensk undertext när jag ser en film eller TV-serie. Dessutom tycker jag om att grupperna är ganska små, cirka 20 personer. Jag tror att det är bra för oss som vill lära oss svenska, men också för att förstå sitt eget ämne, säger Karjalainen.
Wiedmer som håller de kemikurser Karjalainen deltagit i, håller med.
– I en mindre grupp har jag större möjlighet att reagera när någon ser fundersam ut.
*Kaksikielisen tutkinnon voi suorittaa seuraavissa oppiaineissa: oikeustiede, taloustiede, kemia, fysiikka, biologia, ympäristönmuutos ja politiikka, sosiaalityö (valt.) ja sosiaalipsykologia.
Mera information om den tvåspråkiga kandidatexamen:
Tutkinto kahdella kielellä – Examen på två språk
Språkcentrets rapport ”Bli expert – på två språk”
Text & foto: Vera Schoultz